av-fallfrukt_fix4

Den förrädiska prislappen

Mats-Eric. 18 nov 2011.

När jämförpriserna infördes uppfattades de som ett stort steg framåt för konsumenten. Men blir vi inte lurade att alltför ofta välja det billigaste i mataffären?


En solig majlördag i fjol utsågs jag till Årets rabarberpersonlighet, vilket möjligen fick en och annan att dra lite grand på munnen. Något antipris är det dock inte frågan och jag kände mig klart hedrad när jag på Yxtaholms slott tog emot det vackert målade diplomet ur landshövdingens hand.


Vid det efterföljande kaffet med trettio sorters hemgjorda rabarberpajer och kakor sade min kvinnliga bordsgranne oväntat:

– Det är jämförprisernas fel. 

Vi hade pratat om alla tillsatserna i våra moderna livsmedel och att konsumenten så ofta lockas att välja varor av låg kvalitet. Och så långt var vi överens. Men hur kan en av de senaste årtiondena främsta konsumentpolitiska landvinningar anses vara en del av problemet? 


Det lät inte helt självklart. På något sätt måste hon dock ha sått det frö som drygt ett år senare skulle slå rot. Jag föreläste då för en samling mindre livsmedelsproducenter i Haninge och kom i samspråk med en biodlare i samma 40-talistgeneration som kvinnan – och han sade samma sak. 

Han berättade dessutom att det vid jämförprisernas införande – först frivilligt på 70-talet och sedan lagstadgat på 1990-talet – fanns de som varnade just för reformens effekter på matens kvalitet.


Grundtanken är förstås hur sund som helst. Du ska inte behöva behärska ganska avancerad huvudräkning för att kunna välja mellan en majonnäs som säljs i en 275 grams tub och samma vara i en 420 grams burk. 

Men vad händer när de två varorna egentligen inte alls är jämförbara? Om kvalitetsskillnaden är lika stor som mellan en Skoda och en BMW?


Ta två korvar. Den ena innehåller bara 52 procent kött – som dessutom visar sig vara putsrester från slakteriet – och har därför drygats ut med potatisflingor, vatten och fosfater för att binda den stora vätskemängden. Den andra består av 94 procent karré och bog från västmanländsk gårdsgris och klarar sig utan en enda tillsats. 

Korv nr 1 kostar 52 kr kilot medan nr 2 ligger på 275. Den senare framstår därmed som en riktigt usel affär för alla som går efter de jämförpriser som med signalgul bakgrundsfärg skriker emot oss att dessa produkter skulle vara utbytbara mot varandra. 


I mångas ögon uppfattas den billigaste korvens prisnivå som gällande normalpris och allt över detta således som överpris. Och produkter som kostar så mycket som flera gånger mer känns som ett slags övergrepp.

Hur kan den här vara så dyr? frågar vi oss reflexmässigt när vi skannat prislapparna. Men någon gång borde vi kanske ställa oss den motsatta frågan: Hur kan somliga produkter vara så billiga?


Artiklen har varit införd i Svenska Dagbladet>>



 

44 kommentarer

RSS

Annons:

Knasters Granola

  • Underbar kommentar: Om kvalitetsskillnaden är lika stor som mellan en Skoda och en BMW? hur som helst så har jag har faktiskt aldrig tänkt på det här som ett problem, för korv med bara 52 % köttinnehåll går bort direkt, precis som sylt (med andra ord gelead saft) som har låg andel fruktinnehåll. För mig är jämförelsepriserna en stor hjälp när jag handlar då många produkter faktiskt också är likvärdiga och då kan man snabbt göra det val man anser bäst. Dock förstår jag vad du syftar på, men grundproblemet som jag ser det är bristen på intresse för mat och bra mat. När man inte ens reagerar över att färdiga sk köttbullar är billigare än ren färs, då har vi mycket kvar att göra för att få folk att ställa krav.
    Katharina Wallenborg. 18 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Det finns en sanning i det där, men samtidigt måste man ju ändå lära sig att läsa innehållsförteckningen - jag har hellre möjlighet att läsa innehållet och se om det är jämförbart och sen jämföra priset än att inte ha en blekaste aning om vad varan kostar om det är olika storlekar på produkterna jag tittar på. Man måste alltså se på båda delarna och sedan göra sitt beslut. I stress tittar man dock ibland på bara jämförelsepriset, jag gjorde det igår när jag köpte kokosmjölk - tittade på den ekologiska som jag ville ha men bytte sedan till en icke-ekologisk sort när den var 6 kr billigare litern - därför att jag i min enfald antog att det skulle vara just kokosmjölk o inget konstigt i. Såg sedan hemma såklart att det var två e-nummer i den "vanliga" kokosmjölken och förbannade mig själv för stressen som gjorde att jag inte ANTOG att det inte bara skulle vara kokosmjölk i burken. Man måste stenhårt lära sig att allt man köper är skit, då hittar man tillslut det bra. Men visst, det börjar bli rejält tröttsamt att behöva läsa på varenda liten förbannad grej. Till och med tomatpuré! Blir knäpp.
    Nathalie. 18 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Det är förfärande många som inte är medvetna om skillnaden mellan pris och kvalitet på livsmedel. Konsumenten litar på att det som finns på butikshyllorna är bra livsmedel. Det kan de tacka Livsmedelsverket, och EU:s regelverk, för, som ju båda godkänner tillsatser av de mest skiftande slag. Vi som är medvetna om fusket försöker påverka både vänner och bekanta men som privatperson är det svårt att påverka producenterna. Enskilda butiker är oftast positiva till att ta in ekologiska och andra bra kvalitetsprodukter när man efterfrågar det, men alla lågpris/lågkvalitetsprodukterna finns ju ändå kvar och lockar/lurar människor att köpa dem. Min önskan är att Uppdrag Granskning tog sig an denna fråga om matpriser, tillsatser och kvalitet. TV-programmet Landet Brunsås tyckte jag inte tog upp dessa frågeställningar på ett seriöst sätt utan framstod för mig mer som ett simpelt underhållningsprogram. Det behövs ett mediedrev för att uppmärksamma problemet med tillsatsstinna livsmedel av låg kvalitet och först då tror jag att det kan hända något. Tänk på Carema, Håkan Juholt, Sodexho m.fl.
    Ros-Marin. 18 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Är det EU:s fel att gemene man/kvinna oftast är tänker med plånboken och emellanåt nätt och jämt är läskunnig? Det är väl ingen som tvingas att köpa lågprismat. Konsumentmakten är stor och de varor som finns är de varor som efterfrågas, resten sållas naturligtvis bort. Ska myndigheterna hållas ansvariga kan vi väl vända blickarna mot Skolverket som uppenbarligen inte uppmärksammat den bristande läskunnigheten, eller varför inte klassisk hemkunskap, i tillräcklig utsträckning. Om ingen köper BMW så försvinner BMW förr eller senare. Tack för intressant inlägg!
    Jaqcues. 18 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Hela resonemanget utgår ifrån att människor är dumma i huvudet som inte kan skiljas på hög kvalitet kontra låg kvalitet.
    Joakim. 19 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Joakim! Enligt din teori var de flesta av oss dumma i huvudet innan vi blev upplysta av Den hemlige kocken eftersom vi tidigare inte förstod innebörden av tillsatser och mindre bra råvaror. Väldigt många tänker inte kvalitet som du och jag (numera) kanske gör utan man utgår ifrån att det är bra livsmedel som man köper annars skulle de ju inte få säljas. Så säger många av mina vänner och bekanta oavsett om de gillar matlagning eller inte. Det krävs att man läser, t.ex. Mats-Erics böcker för att förstå vad matkvalitet handlar om - och du – de flesta läser inte böckerna och därför fortsätter försäljningen av billiga livsmedel. Vi andra får kämpa för att få in en och annan bra produkt till butikerna men alltför ofta får man svaret från butiken att de saknar hyllutrymme för det man efterfrågar. Hyllorna svämmas över av lågprisvaror så möjligheten att hitta kvalitet blir begränsad. Dessutom är det ofta så att t.ex. ekologiska produkter sällan finns i ögonhöjd på hyllorna utan man får krypa på golvet eller stå på tå för att hitta dem. Jag tror att vi människor inte kan skilja på bra och dålig kvalitet om vi inte har kunskapen om vilka urvalskriterier vi ska använda. Det är inte detsamma som att vara dum i huvudet!
    Ros-Marin. 19 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Ros-Marin: Lägg inte orden i min mun och påstå saker om mig som jag aldrig någonsin uttalat, tack. Utan håll dig till det som ämnet handlar om. Du skriver att många inte tänker kvalitet. Så kan det vara och vad är problemet med detta? Kanske är det som så att det finns de som inte är så matintresserade som du och jag. Och vad är problemet med detta? Kanske väljer de att istället spara sina pengar för att lägga detta på en semester och det kan väl de få göra. Till skillnad från dig tror jag definitivt att de flesta förstår skillnaden på lågprisprodukter och premieprodukter. Människor är inte så dumma som ni verkar tro. Jag håller också med Jaqcues ovan i sitt resonemang som är sannerligen klokt.
    Joakim. 19 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Kanske svårt för vissa att förstå men alla har inte råd med en BMW oavsett hur mycket högre kvalite den har. Alla som har råd tycker inte att eventuell kvalitets skillnad är värt det betydligt högre priset. Väldigt många är helt nöjda med sin SKODA. Väldigt många bryr sig inte ens om bilmärken. Det blir en stor skillnad för en barnfamilj att gå från någon falukorv variant för 18kr/kg till en korv för 275kr/kg!
    Q. 19 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • När det gäller kötthalter på charkvaror så är det inte så att högre kötthalt automatiskt betyder högre kvalitet. Konsumenten har ingen aning om vad för sorts kött med vilken fetthalt som har använts till produkten i fråga. Kötthalt/köttmängd borde inte ens stå på förpackningen för den vägleder så gott som ingenting om man inte vet hur kötthalt beräknas. Kvalitet på charkvaror är INTE lika med hög kötthalt. När vi ändå diskuterar saken, vad är hög kvalitet på charkvaror? Smak? Avsaknaden av E-nummer? Många E-nummer ersätts ju numera med namn så E-nummret inte skrivs ut men likväl finns där. En korv gjord på fläskköt, späck och magert nötkött kommer alltid ha lägre kötthalt än motsvarande korv gjord enbart på fläskkött.
    Gustav Erikson. 21 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Jag blev "lurad" av ett högt pris häromdagen.Jag var sugen på kroppkakor, tycker egentligen inte om färdigköpta men orkade inte göra egna. Hur som helst hittade jag en variant som det stod "handrullade" på som var mer än dubbelt så dyra som de andra i kilopris. Äntligen tänkte jag, och fick en illusion av någon som stått och rullat, med riktig fyllning på tärnat fläsk, lök och kryddpeppar. Jag blev grymt besviken, samma studsbollskonsistens som de övriga fabrikaten och något torrt, smuligt oidentifierbart ihopjox som fyllning. En homogen sörja, verkade som dom bara hade mixat ihop ingredienserna till fyllningen. Dom var äckliga rent ut sagt : ( Med andra ord, ofta följer pris och kvalitet, men ett högt pris tillsammans med en snygg förpackning kan också lura till att köpa grisen i säcken. Det blir egna kroppkakor nästa gång.
    Annika. 21 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Termen "bra mat" är nog tämligen svår att förhålla sig till och beror helt på betraktarens perspektiv. Men att "sämre mat" ur ett kvalitetsperspektiv inte skulle få säljas låter absurt. För att fortsätta bilmetaforen - ska inte Skoda få säljas för att det är en sämre bil än BMW i något avseende? Är lyxiga premieprodukter en självklar rättighet? Till lågt pris dessutom? Det är många fingrar som pekar men varje konsument måste väl i någon mån ansvara för sin egen konsumtion. Jag äter ibland uruselt men det är mitt fel, jag vet bättre och kunskapen finns inom räckhåll om jag behöver veta mer.
    Jacques. 21 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Hej! jag har funderat länge på det här med sveriges kyckling. Jag var på Mats eriks föreläsning i söråker på folketshus. då tog han upp det här med kyckling slakten, man fick se det klippet som berörde alla på nått sätt illa och jag uppfattade det som att det i stort sätt var kronfågeln vi fick information om. Jag har fått uppfattningen att man inte ska köpa kyckling för att alla "missköter" uppfödningen av den lilla kycklingen. Men är kronfågelns hemsida bara en stor täckmantel då om hur bra det verkar vara på gårdarna som föder upp kycklingar åt kronfågeln? Förvirrad blir jag och undrar egentligen vilken kyckling man kan köpa om man inte vill stödja de här hemska procedurerna.
    Therese. 22 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Therese! Den enda producent, som jag känner till som föder upp kycklingar på ett naturligt sätt, är Bosarps ekologiska kyckling som även säljs på COOP under namnet Änglamark. Dom får växa i en natulig takt och miljö och får bli ca. dubbelt så gamla innan dom slaktas som alla billiga alternativ på marknaden.
    Ros-Marin. 22 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Jacques: Men bilar kan man läsa sig till vad man får för pengarna. Man kan se, garantier osv. Med mat är det så att märkningsreglerna är så luddiga och fulla av undantag som konsumenten inte har en aning om så inte ens om man känner till reglerna och undantagen kan man få en helt klar bild. Man kan få en hyffsad bild men inga raka besked från etiketten.
    Gustav Erikson. 22 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Hej Therese Jag vill gärna tipsa om Bosarps kyckling som även någon annan gav tips om! Som tillägg till den andra kommentarern, Bosarps kyckling är ekologisk och får naturligt foder utan tillsatser, ärtmjöl och spannmål. Dom får gå helt fritt ute på sommaren utan inhängnad och har även stor plats att röra sig på inomhus. Man manipulerar inte med dygnsytmen, för att reglera hur mycket dom äter och därmed slaktvikten (däreför är ekokycklingen ojämna i storleken). Den smakar dessutom gudomligt.
    Annika. 22 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Angående korv nr 1 och nr 2 i texten. Köper jag 1kg korv av nr 2 för 275kr får jag alltså 940gram kött. Köper jag korv nr 1 för 275kr får jag typ 5kg korv, varav ungefär hälften är kött, runt 2.5kg kött alltså.
    Q. 22 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Q: Teoretisk stämmer ditt resonemang men frågan är vad det är för kött du köper. Det har man ingen aning om och det framgår inte av etiketten eller köttmängden.
    Gustav Erikson. 24 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Gustav: Det är väl bra om jag äter upp det kött andra är för fina för att äta? Är det bättre att det blir kattmat eller slängs? Det är ju en bra deal för mig att jag får köpa "sämre kött" lite billigare! Är det inte så det funkar. Eller ska vi bara äta de finare delarna på djuren? Visst borde det framgå av etiketten vad det är för kött, men Mats-Eric Nilsson förakt av att använda allt från djuren och inte låta något gå till spillo är ledsam. Att göra korv av de delar ingen vill ha för att sälja det billigare till konsumenterna är väl inget fel? Eller att tumla det till skinka och få något som konsumenterna vill ha?
    Q. 24 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Q! Begreppet sämre kött finns inte om det kommer från djur som har fötts upp på ett naturligt sätt. Sämre kött i min värld kommer från djur som fötts upp på ett, för djurarten, onaturligt sätt. Då spelar det ingen roll om det är filén eller bringan vi pratar om – det är sämre kvalitet på hela djuret tyvärr. Försök att hitta fransyska, märgpipa, bringa, rev och ytterlår, ekologisk eller inte, i en vanlig livsmedelsbutik. Jag har inte lyckats hitta dessa varianter i handeln. Av de delarna av djuret kan man tillaga många goda maträtter, t.ex. sjömansbiff, kalops, gulasch och en massa andra köttgrytor. Jag tror att anledningen till att vi inte hittar dessa godbitar i affären beror på att efterfrågan är liten och då väljer producenterna att sälja till korvtillverkare och andra – och – till vissa stjärnkrogar som vet hur man tillagar dessa billigare delar av djuret på ett delikat sätt. Tänk om alla i framtiden kunde uppleva att matlagning är en engagerande och rolig sysselsättning för hela familjen – då skulle vi kunna hitta dessa, som du säger, sämre köttbitarna, i butikerna igen. Dessutom – tumling och pressning av olika köttrester som kryddas och smak/aromsätts på olika onaturliga sätt är inte skinka! Det är enkelt att känna skillnaden om man jämför
    Ros-Marin. 24 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • "Sämre kött" är inte vad jag säger utan vad jag uppfattade att Mats-Eric Nilsson menade med "putsrester från slakteriet". Så det får du säga till honom - för putsrester finns ju även från djur som fötts upp på ett naturligt sätt. Sen håller jag inte med dig i vad du kallar "sämre kött"! Du kan tala om sämre eller bättre djurhållning, men när djuret blivit till kött bör du åtminstone ha en gnutta respekt för dess liv, att beskriva köttet med avsmak tycker jag visar på en brist av respekt för ett djurliv, även om det djuret fått leva ett onaturligt liv. "Sämre kvalite" låter som du beskriver en radioapparat, inte ett djur. tumling och pressning av olika köttrester som kryddas älskas av svenskarna, så är det bara. En del av dessa produkter har nästan samma kg pris som oxfilé - det är väl ett gott betyg?
    Q. 24 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Q, Vad sägs om att ta en kurs i läsförståelse innan du kommer med kommentarer likt ovan?
    Ros-Marin. 25 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • vilket dåligt svar! Kan du inte iallafall försöka förklara varför det är fel att att använda putsrester till något vettigt? Eller varför du tycker det är fel att göra en korv eller en skinka som folk gillar och äter? De som inte vill ha den kan ju bara välja något som ligger bredvid, svårare än så är det ju faktiskt inte!!
    Q. 26 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Håller fullständitg med Q i sitt resonemang vars argument vinner så det står härliga till. Med Mats-Erics sätt att resonera ovan skulle hamburgare vara gjort på det finaste nötköttet så som filé, ryggbiff osv.
    Joakim. 27 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Jag håller helt och hållet med Q om att man skall ta tillvara på hela djuret. Korv tillverkas ju på resterna som blir över från styckningen när de finare bitarna har gått. MEN, det finns sämre och bättre kött att göra korv på och det sämre köttet ger oftast en högre köttmängd/kötthalt då det innehåller mer fett. Det är det jag vänder mig mot, att köttmängd eller kötthalt används som ett kvalitetsargument av konsumenten i butiken när det är omöjligt att säga utifrån etiketten om man inte vet väldigt väl hur ingrediensförteckningar utformas, vilka undantag som finns och hur köttmängd beräknas.
    Gustav Erikson. 28 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Nu pågår nog en nätt övertolkning av vad Mats-Eric egentligen menade. Den som följt Mats-Eric vet nog att han förespråkar att man ska ta vara på hela djuret. Den här artikeln handlade om riskerna med jämförpriser.
    Anna Karin, Äkta vara. 30 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • @Gustav: Självklart ska vi vet vad det är vi köper! Men det är en tråkig inställning som Mats-Eric Nilsson har när han antyder att konsumenter borde/skulle välja bort putsrester. Om vi får en ny tydlig märkning där det står mer exakt vad som ingår och konsumenterna väljer samma korv som innan märkningen - för att de tycker den är god och inte tycker det är fel att putsrester används istället för att kasseras - kommer vi då får se ett nytt inlägg från Mats-Eric Nilsson där han förklara för oss att vi i allmänhet inte vet vad det är för kvalitetsskillnader mellan kött? Troligen kommer han också trolla fram en ny hokus pokus märkning ur byxfickan specialdesignad för charkdisken!
    Q. 30 nov 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Anna-Karin: så Mats-Eric kan inte stå för det som han själv skriver här: http://www.svd.se/mat-och-vin/matkultur/stoppad-med-hangivenhet_6589102.svd ? Dåligt!
    Jan. 1 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Väldigt positivt att se detta engagemang för att ta till vara hela djuret. En syn jag till fullo delar och vid flera tillfällen har skrivit om. Njöt förresten senast igår av en utmärkt oxsvans på restaurang Kometen i Göteborg. Kan rekommenderas! Bra korv kan även göras av sämre bitar än den fläskkarré, fläsksida och fläskbog som Korvhantverk Stockholm använder sig av i sina kvalitetskorvar och som är korv nr 2 i mitt exempel. Däremot inte på stora mängder vatten och fosfater. Håller dessutom med Gustav om att köttinnehållet borde deklareras på annat och mer preciserat sätt än idag. Det ansluter ju till min huvudpoäng med artikeln – om de något förrädiska jämförpriserna.
    Mats-Eric. 1 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • sämre bitar..men korv på putsrester då? Att du äter oxsvans på resturang kan bara uppfattas som att du inte har en aning om vad det egentligen handlar om!
    Q. 1 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Såg på er facebooksida att Mats-Erics föreläsningar runt om i Sverige ofta genomförs på bibliotek, studieförbund osv. och att det är fritt inträde. Betyder detta att det är vi skattebetalare som får stå för notan för Mats-Erics välbetalda föreläsningar som väl egentligen är en dold säljturné för att sälja mer av de böcker Mats-Eric har skrivit. Såg också i SvD att journalisten Mats-Eric Nilsson i de två senaste artiklarna smyger in reklam för sin föreläsningsturné samt för kokboken Smakernas återkomst. Vad är detta för journalistik (?).
    Jan. 2 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Mats-Eric. Jag håller med, det är alla utdrygningsprodukter som är problemet som man måste tillsätta och dryga ut korven. Med tanke på masslakten för att få julskinka, så blir det dessutom ett överskott även på karré, bog och sida just nu och utmärkt att vi tar tillvara på det genom att göra kvalitetskorv. Sedan är det förstås även bra om vi kan ta hand om slaktavfall, ben och putsrester på ett bra sätt, kanske till hundmat eller koka buljong av. Kul att du nämner Korvhantverk Stockholm, gillar deras korv skarpt. Om jag inte har uppfattat fel så jobbar dom just med styckdetaljer på ett optimalt sätt, dvs använder karré nu när det finns gott om det inför julslakten och väljer sida och bog mer till sommaren när alla vill ha karrén för att grilla.
    Annika. 5 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Delar inte Mats-Eric Nilsson åsikt om vad som är bra korv. Vi är många i detta land som gör vår egen korv, speciellt nu till jul, efter gammla recept som vi ärvt från äldre generationer. Det ingår korngryn, potatis, ris, vatten och så vidare i dessa recept. Jag använder bla potatis. Den korv jag gör, som min mamma och som min mormor gjorde skulle Mats-Eric alltså kalla en oärlig, dålig, oätlig fabrikskorv. Men JAG tycker den är god vad än Mats-Eric tycker och kommer fortsätta att göra den! Jag hoppas alla gör det! Det vore tråkigt om alla slutade med denna tradtion och slängde sin gammla recept för de känner att de måste göra en salsiccia korv ur någon ny kokbok för att de ska räknas som god korv!
    Lotta. 5 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Lotta, det har du j faktiskt rätt i. jag tänkte inte på alla korvar som man traditionellt drygar ut på ett naturligt sätt. Vad vore isterband utan korngryn? Även om jag personligen gillar rena köttkorvar bäst, men det är ju en smaksak. Fast problemet är väl snarare alla "vanliga" industrikorvar, så kallade emulsionskorvar där man använder en process för att finmala köttet under värme för att kunna binda vatten till korven. Många tillverkare har i en massa konstigheter för att kunna binda ännu mer vatten.
    Annika. 5 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Annika: När man skapar en korvemulsion så har köttet bättre bindning ju kallare man kan köra smeten. Däremot skiljer det sig mellan hur man kör smeten och om man använder emulsionskvarn eller inte och på det olika sätten man kan köra och beroende på ingående råvaror så behöver man tillsätta vissa tillsatser för att få emulssionen att gå ihop. Men det är inget måste om man kör på vissa sätt med vissa råvaror.
    Gustav Erikson. 6 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Gustav, tack för infon. Du verkar kunna det där. : ) Jag förmodar att det är fettmängden som då avgör om det går att göra emulsionskorv utan en massa bindemedel? Man blir ju inte klok på hur fetthalten redovisas i korv. Läste på en innehållsförteckning om att en korv innehöll 10% fett, men det visade sig efter lite research vara 10% tillsatt späck. Fetthalten i själva köttet togs inte med i deklarationen. Får man göra så? Jag jobbar en hel del med att näringsberäkna recept, men det blir ju jättefel om man bara räknar tillsatt späck, tänk om resten av köttet är sidfläsk som kanske innehåller 20-30% fett i sig?
    Annika. 6 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • När Annika skriver "det är alla utdrygningsprodukter som är problemet som man måste tillsätta och dryga ut korven" kan man luras att tro att en högre köttprocent betyder att du får mer kött för pengarna - så är det ju inte!! Angående korv nr 1 och nr 2 i texten. Köper jag 1kg korv av nr 2 för 275kr får jag alltså 940gram kött. Köper jag korv nr 1 för 275kr får jag typ 5kg korv, varav ungefär hälften är kött, runt 2.5kg kött alltså.
    Q. 6 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Q, jag har redan reflekterat och kommenterat mitt eget första inlägg då jag själv tyckte jag var väl kategorisk. Jag inser att det mer komplext än att prata om köttmängd contra utdrygningsprodukter för att avgöra vad som är bra korv. Sedan kanske det inte är rättvisande att jämföra olika korvtyper med varandra. Vi har vanlig emulsionskorv där man binder vatten till korven, Isterband eller andra gamla recept som enligt traditionen drygas ut med exempelvis korngryn eller potatis, eller korv som enbart görs på kött/fett. Det finns bättre och sämre korv i alla dessa kategorier. Det vi alla verkar vara överens om är att det är svårt för oss konsumenter att hitta i djungeln och att det blir mer och mer poppis att göra egen korv.
    Annika. 6 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Jag kan inte förstå hur folk tänker när de köper hårt processerad mat! Och betala 275kr/kg för det! Vi vet att ju mindre behandlad maten är ju bättre är den för oss! Processerad mat ger oss ohälsa, sjukdomar och ökad medicin användning. Processerad mat är näringsmässigt förstörd och kan aldrig jämföras med att köpa äkta vara! Så nära det naturliga som möjligt är bäst. Snälla, skippa den processerad maten, köp en bit karre och tillaga den själv istället - det vinner du på!
    marie. 6 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Annika: Fläskkött räknas som kött ända upp till 30% fetthalt. Men fetthalten som anges på förpackningen skall ändå vara den totala för produkten. Men det är här det blir fel i köttmängdsberäkningen. Upp till 30% fett fläskkött räknas som kött på samma vis som rent kött. Fett från fläsk används ju flitigt i korvproduktion och kan då räknas in i fläskköttet upp till 30% om man använder magrere fläskkött. Använder man däremot magert nötkött får inte fläskfettet räknas in eftersom det är olika djurslag. Men av fett nötkött blir det ingen bra korv. Så den producent som tillverkar korv med stora delar magert nöt och kalvkött får deklarera en lägre köttmängd/kötthalt än den producent som använder fetare fläskkött och sedan framhålls köttmängd/kötthalt som en kvalitetsmarkör. Som konsument är du säkert bekant med vilket av nöt och fläsk som är dyrast i butiken? Samma gäller vid inköp till charkindustrin.
    Gustav Erikson. 8 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Marie: Ha, ha, ha vad roligt du skriver. ”Hårt processad mat” som du påstår vara sjukdomsframkallande är i detta fall malet kött, samma malningsprocess som sker när du stoppar din karré i munnen. Så för guds skull tugga inte maten vänner utan svälj den hel det är livsfarligt med processad mat : ) I övrigt tycker jag det vore intressant att få svar på Jans frågor ovan.
    Katharina. 8 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Katharina: Du menar först tugga sönder det flera gånger i munnen för att sedan spotta ut det i en, förhoppningsvis, urtvättad tarm. Knyta ihop tarmen och låta det ruttna, oj menar "vila", några veckor för att sedan värma upp det och äta skiten.
    tony. 9 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Tony och Marie nu får ni väl ta och ger er : ). Korven för 275 kr kilo som Marie anser är ohälsosam och hårt processad mat (den korv som Mats-Eric refererade till) är hantverksmässigt gjord korv på fina bitar fläskkött som grovmalts och syrats naturligt med mjölksyrakultur och kryddats med naturliga kryddor, inga tillsatser. Parmesankorven innehåller exempelvis äkta lagrad parmeggiano som hackats för hand för att korven ska få rätt karaktär. Det är klart att den kostar! Sedan förstår jag också att korven (från Korvhantverk Stockholm) inte ska jämställas med falukorv, utan betraktas som den lyxprodukt det är. Svenskt mathantverk är det är som bäst! Sedan kanske man inte gillar korv, men det är en annan sak än att säga att det är dålig mat.
    Annika. 9 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • åh,wow, varför sa du inte det med en gång? Att osten är hackad för hand och inte av en kärlekslös maskin är ju det första man märker! Det gör verkligen skillnaden! Om jag inte misstar mig så ingår väl det som en av kriterier i Ä-märkningen, att ingredienserna ska vara hackade för hand och inte av maskiner? Om tex inte löken är hackad för hand så tycker åtminstone inte jag att det ska få kallas äkta vara! Den nivån den ligger på.
    Q. 9 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)
  • Q, hihi, är du lite ironisk? : ) hur som helst, genom att hacka parmesanen för hand istället för att mixas i matberedare ger en liten skillnad där parmesanen inte är homogen med korvsmeten, utan i perfekta bitar för perfekt snittyta med parmesankorn som smälter fram. Inget skoj, det är på den nivån vi talar om. Matsnobberi eller inte, denna korv är fantastisk och bör ätas med vördnad jfr oxfilé till helgen. : ) Notera, jag vinner inget på att göra reklam för denna korv, jag är bara en nöjd kund som uppskattar god mat och vill sprida ordet! Gillar även vanlig falukorv ska väl sägas. Var korv har sitt tillfälle!
    Annika. 10 dec 2011 (Svara på inlägg | Abuse)

Kommentera

Namn *
E-post *
Kommentar *
 
Skriv in kod
Villkor
 

DEN HEMLIGE
KOCKEN
BLOGGAR

Mats-Eric Nilsson är författare, journalist, föreläsare och en av grundarna till Äkta vara. Han har skrivit böckerna Den hemlige kocken, Äkta vara, Smakernas återkomst, Döden i grytan och Saltad nota och har även varit chefredaktör för matmagasinet Hunger. Nu är han aktuell med boken Måltidens magi.

Senaste blogginlägg

Medlemmsannons_ny